Hem » Kost & Hälsa » Sjukdomar & Diagnoser » Höftledsdysplasi hos katter

Höftledsdysplasi hos katter

Skribent

Höftledsdysplasi (HD) är en genetisk ortopedisk störning som, trots att den är mer sällsynt hos katter än hos hundar, förtjänar vår uppmärksamhet på grund av den smärta den kan orsaka samt påverkan på kattens rörlighet. Denna sjukdom, som involverar en missbildning i höftleden där ”kulan” (femurhuvudet) inte passar korrekt i ”skålen” (acetabulum), kan leda till smärtsamma artrosproblem och begränsad rörlighet för katten. På en frisk katt passar femurhuvudet tätt inom acetabulum och kan fritt glida och delvis rotera för att tillåta katten att ligga ner, stå upp, klättra i träd, jaga efter möss m.m.

Orsaker och förekomst

Höftledsdysplasi hos katter är en komplex sjukdom vars exakta orsaker ännu inte är helt kartlagda. Emellertid är det allmänt accepterat bland veterinärer och forskare att HD har en genetisk komponent, vilket innebär att tillståndet är ärftligt. Det är viktigt för kattägare, särskilt de som har raser som är mer benägna att utveckla HD som Maine Coon, att vara medvetna om denna risk. Maine Coon-katter, kända för sin storlek och vänliga natur, har tyvärr visat sig vara särskilt predisponerade för denna sjukdom, vilket gör det avgörande för uppfödare att genomföra genetiska screeningar och hälsokontroller.

Utöver den genetiska predispositionen tyder forskning på att miljöfaktorer såsom övervikt också kan spela en signifikant roll i utvecklingen av HD. Övervikt hos katter ökar belastningen på alla leder, inklusive höftlederna, vilket kan accelerera nedbrytningen av lederna hos katter predisponerade för HD. Detta understryker vikten av en balanserad kost och regelbunden motion som en del av förebyggande vård.

Katt som ligger ned inomhus och kollar in i kameran

Diagnostik och kliniska tecken

Att korrekt diagnostisera höftledsdysplasi hos katter kräver en kombination av kliniska observationer och avancerad bildteknik. Katter är, som de flesta känner till, mästare på att dölja sin smärta, vilket gör det svårt för dig som ägare att märka de tidiga tecknen på HD. Typiska symptom kan inkludera:

  • En ovilja att hoppa eller klättra
  • Minskad aktivitetsnivå
  • Synlig hälta, särskilt på bakbenen
  • Smärta vid beröring av höftområdet

Ett viktigt verktyg i diagnosen av HD är röntgenundersökning. Denna metod ger veterinären en tydlig bild av höftledens struktur, där tecken som en onormalt grund acetabulum och eventuell subluxation kan identifieras. En definitiv diagnos av tillståndet bör kunna uppnås genom en röntgen av en tydligt smärtsam höftled.

Behandlingsmetoder

När en diagnos av höftledsdysplasi har fastställts, finns det flera behandlingsvägar att utforska, beroende på sjukdomens svårighetsgrad. Behandlingsalternativ kan indelas i två huvudkategorier: icke-kirurgiska och kirurgiska metoder.

Icke-kirurgiska behandlingsalternativ inkluderar:

Ursula Kortscheck, DVM, biträdande professor i smådjurskirurgi vid Cornell University’s College of Veterinary Medicine anger behandlingsalternativ som viktminskning, fysioterapi, antiinflammatoriska läkemedel samt kosstillskott för att lindra HD.

  • Viktminskning: För att minska belastningen på höftlederna. ”Se till att din katt inte är överviktig,” säger Ursula.
  • Fysioterapi: För att stärka musklerna runt höften.
  • Smärtlindring: Genom användning av antiinflammatoriska läkemedel.
  • Kosttillskott: Som glukosamin och kondroitin, vilka kan understödja ledhälsan.

Majoriteten av katter svarar på icke-kirurgisk behandling enligt en artikel i Pub Med.

Kurilean Bobtail

Kirurgiska alternativ kan övervägas för mer allvarliga fall:

Om icke-kirurgisk hantering inte ger tillräcklig lindring finns två kirurgiska behandlingsalternativ:

  • Femurhuvudets excision: Avlägsnande av femurhuvudet kan minska smärta.
  • Total höftledsersättning (THR): Ett mer komplicerat förfarande som innebär ersättning av höftleden med en konstgjord led.

Dessa behandlingsmetoder syftar till att minska smärta och förbättra livskvaliteten för katten. Ursula menar att efter att femurhuvudet avlägsnats så ”Kommer katten att kunna sitta upp, springa, hoppa och delta i normala kattbeteenden.”

Forskningens framsteg samt avelsstrategier

Den senaste forskningen, ledd av Åsa Ohlsson och hennes team vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), belyser en lovande väg framåt för att bekämpa höftledsdysplasi hos katter, särskilt inom Maine Coon-rasen. Genom en studie som publicerats i tidskriften Scientific Reports, har Ohlsson och kollegor demonstrerat att det är möjligt att avsevärt minska förekomsten av HD hos katter genom selektiv avel.

De viktigaste insikterna från studien inkluderar:

  • Ärftlighetens roll: Fastställande av HD:s ärftlighet hos katter, vilket underlättar identifiering av djur med lägre risk för att föra vidare tillståndet.
  • Selektiv avel: Genom att endast avla på katter som uppvisar önskvärda höftledsegenskaper, ökar sannolikheten för friska avkommor.

”Studien visade att ju fler generationer som katterna avlats enligt hälsoprogrammets rekommendationer, desto högre blev sannolikheten för att höfterna skulle förbättras för avkomman,” förklarade Ohlsson. Detta belyser vikten av långsiktigt engagemang och ansvarsfulla avelspraktiker för att minska förekomsten av HD.

Framtidsutsikter och förebyggande åtgärder

Mot bakgrund av de lovande resultaten från forskningen står det klart att förebyggande åtgärder spelar en central roll i kampen mot höftledsdysplasi hos katter. För kattägare och uppfödare innebär detta en kombination av välgrundade avelsbeslut, regelbunden veterinärkontroll, och en aktiv livsstil för sina katter.

Några viktiga förebyggande åtgärder inkluderar:

  • Genetisk screening: Användning av genetiska tester för att identifiera bärare av HD.
  • Övervakning av kroppsvikt: Att hålla katten på en hälsosam vikt för att minska stressen på höftlederna.
  • Aktiv livsstil: Uppmuntra till regelbunden motion för att stärka muskulaturen runt höften.

Dessa insatser, tillsammans med ett fortsatt fokus på forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder, lovar att förbättra livskvaliteten för katter som drabbas av HD. Genom ett gemensamt ansvar och dedikation kan vi hoppas på en framtid där höftledsdysplasi blir alltmer hanterbart, och till sist, ett minne blott.

Den rapporterade förekomsten av höftledsdysplasi (HD) hos katter varierar dramatiskt mellan studier, men tillståndet är tyvärr troligen vanligare än vi inser menar artikeln i Pub Med.

Ordet höftledsdysplasi kommer från det grekiska ordet för ”missbildning”.

Källor:
Åsa Ohlssons forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Cornell Feline Health Center
National Library of Medicine

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *