Polycystisk njursjukdom (PKD) är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av bildandet av multipla cystor i njurarna. Dessa cystor kan växa och orsaka en gradvis försämring av njurfunktionen. PKD är vanligast hos vissa kattraser, som Perserkatter, Helig Birma eller Sibirisk katt och Neva Masquerade. PKD kan även vara en orsak till njursvikt.
Vad är polycystisk njursjukdom hos katt?
PKD hos katter är en ärftlig sjukdom som främst drabbar vissa raser, med Perserkatter och raser med perseranor som de mest kända. Sjukdomen kännetecknas av utvecklingen av multipla vätskefyllda cystor i njurarna. Dessa cystor kan variera i storlek och antal, och de tenderar att växa över tid, vilket gradvis skadar njurvävnaden och försämrar njurfunktionen. Uppfödare av raser som är kända för att ha en hög förekomst av PKD uppmuntras ofta att genomföra genetiska tester för att minska spridningen av sjukdomen i framtida generationer.
Vad orsakar PKD hos katter?
PKD hos katter orsakas av en genetisk mutation. Denna sjukdom är ärftlig, vilket innebär att den överförs från föräldrar till deras avkommor. Den specifika mutationen som orsakar PKD är en defekt i en gen som är ansvarig för normal utveckling och funktion av njurvävnaden. Denna genetiska defekt leder till att cystor, som är små vätskefyllda blåsor, bildas i njurarna. År 2019 upptäcktes det att Sibiriska katter och Neva Masquerade också är drabbade av PKD, men av en annan mutation än Perserkatter och för dessa raser räcker det med att en av föräldrarna är bärare av den defekta genen för att kattungen ska kunna drabbas.
Symptom på polycystisk njursjukdom hos katt
Symptomen på polycystisk njursjukdom hos katter kan ofta vara subtila och utvecklas gradvis, vilket gör dem svåra att upptäcka i tidiga stadier. När sjukdomen fortskrider och njurfunktionen försämras, kan följande symptom uppträda:
- Ökad törst och urinering: Ett av de tidigaste och vanligaste tecknen på njurproblem.
- Viktminskning: Trots normal eller ökad aptit.
- Minskad aptit: I senare stadier kan katter visa mindre intresse för mat.
- Orkeslöshet: Minskad aktivitetsnivå och allmän svaghet.
- Kräkningar och/eller diarré: Kan förekomma som ett resultat av toxiner som byggs upp i kroppen.
- Dålig andedräkt: Ofta med en ammoniakliknande lukt, som är ett tecken på uppbyggnad av avfallsprodukter i blodet.
- Buksmärtor eller svullnad: På grund av förstorade njurar eller cystor.
- Hög blodtryck: Kan förekomma som en sekundär effekt av njursjukdom.
Det är viktigt att notera att många av dessa symptom inte är specifika för PKD utan kan även vara tecken på kronisk njursjukdom (CKD). Regelbundna veterinärkontroller och diagnostiska tester, såsom blodprov och ultraljud, är viktiga för tidig upptäckt och hantering av PKD.
Diagnos av PKD hos katt
Diagnos av PKD hos katter innefattar vanligtvis följande steg:
- Genetiskt test: Eftersom PKD är en ärftlig sjukdom, kan ett DNA-test användas för att identifiera katter som bär på den genetiska mutationen som orsakar sjukdomen. Detta är särskilt användbart för uppfödare och ägare av raser som är kända för att vara predisponerade för PKD, som Perserkatter. Enligt Sällskapet Sibirisk Katt fångar detta test bara upp vissa fall av sjukdomen hos den sibirisk katten och därför måste man även testa sibiriska katter med ultraljud.
- Ultraljudsundersökning: Ultraljud är en icke-invasiv bildgivande teknik som används för att visuellt undersöka njurarna. Det kan upptäcka närvaron av cystor i njurarna, vilket är ett kännetecken för PKD. Ultraljud är effektivt för att diagnostisera PKD även i tidiga stadier då cystorna kan vara små och ännu inte har orsakat några symtom.
- Blod- och urinprov: Även om dessa tester inte kan diagnostisera PKD direkt kan de användas för att utvärdera njurfunktionen. Förhöjda nivåer av vissa ämnen i blodet, som kreatinin och blodurea kväve (BUN), kan indikera nedsatt njurfunktion. Urinprov kan också hjälpa till att bedöma hur väl njurarna fungerar.
- Fysisk undersökning: Veterinären kan utföra en fysisk undersökning för att leta efter tecken på njursjukdom, såsom förstorade njurar eller tecken på allmän ohälsa.
Det är viktigt att diagnostisera PKD så tidigt som möjligt för att kunna hantera sjukdomen effektivt och för att informera uppfödare om potentiella genetiska risker. Regelbundna veterinärbesök och uppföljning är avgörande för katter som är kända för att vara predisponerade för PKD.
Behandling av PKD hos katter
Det finns ingen bot för PKD, och behandlingen fokuserar på att hantera symptomen och försöka sakta ner progressionen av njurskadan. Här är några av de vanligaste behandlingsmetoderna:
- Dietförändringar: En njurvänlig diet kan rekommenderas. Dessa dieter är ofta låga i protein och fosfor, vilket kan minska belastningen på njurarna.
- Vätsketerapi: För att hjälpa till att hålla katten hydrerad och stödja njurfunktionen. Detta kan inkludera intravenös vätska vid akuta tillstånd eller subkutan vätska som ges regelbundet hemma.
- Blodtrycksmedicinering: Högt blodtryck är vanligt hos katter med njursjukdom och kan behöva behandlas med mediciner.
- Mediciner för att kontrollera symptom: Detta kan inkludera mediciner för att kontrollera illamående, kräkningar, och eventuellt anemi.
- Tillskott: Omega-3 fettsyror och andra kosttillskott kan rekommenderas för att stödja njurhälsan.
- Regelbunden övervakning: Regelbundna veterinärbesök för att övervaka njurfunktionen och justera behandlingen efter behov.
- Hantering av samtidiga sjukdomar: Eventuella andra sjukdomar som katten lider av, såsom diabetes eller hjärtsjukdomar, måste också hanteras effektivt.
Det är viktigt att komma ihåg att varje katt är unik, och behandlingsplanen bör anpassas individuellt efter kattens specifika behov och hälsotillstånd. Regelbunden kommunikation med en veterinär är avgörande för att hantera PKD effektivt.
FAQ om polycystisk njursjukdom
Nej, polycystisk njursjukdom och njursvikt är inte samma sak, även om polycystisk njursjukdom kan leda till njursvikt över tid.
För att veta om en katt har problem med njurarna, observera symptom som ökad törst och urinering, viktminskning, minskad aptit, kräkningar, och energilöshet och sök veterinärvård för att göra blod- och urinprov.
PKD kan vara farligt för katter eftersom det leder till gradvis försämring av njurfunktionen och kan resultera i njursvikt, vilket kräver noggrann hantering och behandling.
Du kanske även vill läsa om:
Njursvikt som kan orsakas av PKD
Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)
Giftstruma (hypertyreos)
Ringorm hos katt
Källor:
https://sibiriskkatt.se/2019/03/06/pkd-polycystic-kidney-disease/
https://stud.epsilon.slu.se/14428/7/Lagerqvist_S_190407.pdf
https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/katt/hgen-njursjukdom-katt/
https://icatcare.org/advice/birman/